2.1 Veckoutmaningar

KAN GODA GÄRNINGAR VERKLIGEN HJÄLPA MOT SMÄRTA OCH STRESS?

15/10/2020 /
Goda gärningar: Kan det hjälpa mot smärta och stress? Pinterest pin

Kan goda gärningar hjälpa mot smärta och stress?

Ja, faktum är att vänlighet inte bara är en djupt underskattad

källa till glädje och tacksamhet, utan också något som kan

hjälpa till att minska smärta och stress.

I Sverige firar vi ju Vänliga Veckan varje år, men vad vet du

egentligen om vänlighet och vad det innebär att vara vänlig?

Hur står det till med vänligheten i ditt dagliga liv?

Är du kanske redo för en veckolång vänlighets-utmaning?

GODA GÄRNINGAR VI MINNS

Den här veckan, i en serie om sju artiklar, skulle jag vilja prata om goda gärningar, eller Random Acts of Kindness som vi säger på engelska. Om du följer med kommer vi att diskutera vad goda gärningar är och hur små, spridda handlingar av vänlighet spelar en viktig roll för vårt välbefinnande. Vi kommer också att titta på hur man kan öva upp sin kapacitet för vänlighet och vänliga handlingar, samt hur allt detta hänger ihop med faktorer som smärtlindring, minskad stresspåverkan och ökad livsglädje.

Jag hoppas att du hittar något som intresserar dig i dessa texter, och att du antar min veckolånga vänlighetsutmaning efter att du läst alla inlägg. Om du gör det, glöm inte att komma tillbaka och berätta hur det gick och vad du lärde dig av upplevelsen.

Tydliggörande: Vissa länkar här på bloggen är så kallade affiliate links och om du väljer att köpa produkter genom dem får jag en viss ersättning för det. Om du vill veta mer om hur dessa länkar fungerar och varför jag har valt att använda dem kan du klicka här.

De flesta av oss minns stunder av glädje, eller lycka, efter att någon vänlig själ sagt eller gjort något oväntat. Vad minns du, när du tänker tillbaka? Var det något så stort och omvälvande att det förändrade ditt liv för alltid? Eller var det kanske en knappt märkbar, men perfekt tajmad, gest som betydde allt för dig just i det ögonblicket?

En av anledningarna till att dessa upplevelser är så speciella är att de är väldigt subjektiva. Det som en av oss upplevde som något väldigt fint och speciellt kan helt sakna betydelse för någon annan. Men det kan även handla om frekvens. För vissa människor kan upplevelser som dessa vara något som händer så sällan att de knappt kan tro att det är sant när det väl händer. Andra kan uppleva att det är så vanligt att det förringar värdet av gesten som sådan. Sedan kan ju även händelserna i sig själva vara av helt skiftande karaktär:

      1. För en person kan vänligheten vara den där gången då någon oväntat räckte ut handen och hjälpte till just när nöden var som allra störst;
      2. För en annan kan det vara något så enkelt som att någon hjälpte dem att släpa barnvagnen, eller den tunga resväskan, uppför trapporna vid tågstationen;
      3. En tredje person kanske minns en speciell kommentar, komplimang, eller ett gott råd som den goda gärning som haft störst betydelse för deras liv; och
      4. En fjärde person kanske minns hur ett vänligt leende lyste upp deras tillvaro under en, i övrigt, riktigt dyster dag.

För mottagaren kan en god gärning, särskilt när den är helt oväntad, vara en gåva. En välsignelse. Det är en omedelbar tillfredsställelse som kan leda till allt från ett litet leende till ett enormt lyckorus. Men visste du att vänligheten även har en långtidsverkande effekt? Att den kan förbättra såväl din allmänna känsla av välbefinnande som din fysiska och mentala hälsa?

Vad som gör saken ännu bättre är att det inte bara är mottagaren som får ut något av en vänlighetstransaktion. Det kan lika gärna vara den som  bjuder på vänliga ord och handlingar som vinner mest på utbytet. För i mötet mellan människor händer alltid något, och den som ger något får alltid något tillbaka. Även en oplanerad god gärning bemöts på något vis och får såväl givare som mottagare att känna, eller uppleva, något.

Men hur kan något så enkelt som en slumpmässig vänlighet påverka vår hälsa och vårt välbefinnande? Följ med så ska vi ta oss en titt på några positiva långtidseffekter av enkla, oftast kostnadsfria, handlingar.

MINDRE STRESS LEDER TILL BÄTTRE HÄLSA

Stress är en stor riskfaktor för ett antal allvarliga åkommor som, till exempel, ämnesomsättningssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Forskare har tillbringat många år med att försöka förstå förhållandet mellan stress och sjukdom bättre; men “det är komplicerat” som Facebook säger.

Det finns många olika typer av stress och alla har inte negativa effekter. Åtminstone inte på alla människor, hela tiden och i alla situationer. Det finns till exempel människor som presterar bättre när de utsätts för så kallad positiv stress. Och det finns studier som visar att kortvarig stress kan hjälpa till att öka immunförsvaret.

Tyvärr är dock den typ av stress som de flesta av oss stöter på, och måste kämpa med, av den kroniska sorten och det finns inga positiva aspekter av den maran. Utan att gå in på alla detaljer (det är ju trots allt inte medicin eller biologi Växthuset handlar om) kan vi lära oss att kronisk stress:

      • undertrycker immunförsvaret, vilket kan leda till en mängd olika sjukdomar;
      • gör dig mottaglig för virusinfektioner;
      • förvärrar andningsproblem hos personer med astma;
      • förändrar insulinbehovet;
      • leder till diabetes och fetma;
      • förändrar syrakoncentrationen i magen;
      • orsakar sår och / eller ulcerös kolit;
      • orsakar ateroskleros (plackuppbyggnad i artärerna);
      • utlöser neuroser, depression och schizofreni; och
      • är kopplad till tumörutveckling och undertryckande av naturliga mördarceller som förhindrar metastasbildning och förstör små metastaser.

Listan över samtliga problem som kronisk eller långvarig stress har, kan ha eller tros ha en roll i är v-ä-l-d-i-g-t  l-å-n-g. De vi kan se här ovan är alltså bara ett urval, men de räcker långt som förklaring till varför stress är något vi kanske ska ta på allvar och akta oss för.

Men tänk om vi redan känner oss stressade? Och tänk om vi redan har vissa stressrelaterade problem? Vad gör vi då? Den goda nyheten är att det finns effektiva motgifter att tillgå. De kan användas både för att avvärja stressymtom innan de hunnit bli skadliga och för att förbättra, eller till och med (hjälpa till att) bota, stressrelaterade tillstånd. [1]

Låt oss nu titta närmare på några av de positiva effekter goda gärningar kan ha på både givare och mottagare.

GLÄDJEHORMONER = SMÄRTLINDRING = LIVSKVALITET

Glädjehormoner

Vi har, av naturliga skäl, lite till ingen kontroll över när, var eller hur ofta vi kan vänskapsgester från andra människor. Vad vi däremot kan kontrollera är hur ofta vi bjuder på dem. Intressant nog är vänlighet, till skillnad från snällhet, har med kärnan i själva personligheten att göra. Vissa människor föds helt enkelt med en vänligare personlighet än andra, och vänlighet är svårare att lära sig än snällhet. Svårare, men inte omöjligt.

Vi kan ändra våra tankesätt och styra våra handlingar. Vi kan, med andra ord, bestämma oss för att göra vänlighet till en av våra grundläggande värderingar och goda gärningar till en av våra vägledande principer i livet. På så sätt kan vi engagera oss i en oändlig, och i grunden livsomvälvande, cykel av givande och emottagande av vänlighet.

Det fina med detta är att när vi fokuserar på någon annan har vi en unik möjlighet att få nya insikter och perspektiv som kan hjälpa oss att förstå oss själva och vår egen situation. Och, som en extra bonus, gör vi en insats för att göra något bra för någon annan. Världen kan ju som bekant vara svår att förändra, men att förändra en medmänniskas värld är faktiskt fullt möjligt. Och ofta helt gratis.

Kroppen reagerar på vänlighet med att frigöra så kallade glädjehormoner i blodet. Dessa hormoner är kemikalier som produceras av olika körtlar i vår kropp [2] och de fungerar som små budbärare som reser genom kroppen och påverkar olika processer.

Det finns fyra typer av glädjehormoner:

      1. Dopamin: må-bra-hormonet som är förknippat med känslor som ökat välbefinnande;
      2. Serotonin: som hjälper till att reglera vårt humör och minne, samt vår sömn, aptit, matsmältningoch inlärningsförmåga;
      3. Oxytocin: Kärlekshormonet som främjar förtroende, empati och anknytning i våra relationer; och
      4. Endorfiner: (endogena morfiner) som är naturligt smärtstillande medel som kan vara lugnande och få oss att känna eufori istället för oro och smärta.

Den kombinerade effekten av dessa glada hormoner får oss att må bättre både mentalt och fysiskt. Endorfiner produceras i hjärnan och nervsystemet, och forskning visar att när vi gör något för någon annan frigörs de i vår hjärna. Det är förmodligen det närmaste vi kan komma smärtlindring utan att använda nålar och receptbelagda läkemedel.

Många studier har visat en positiv effekt på humöret hos människor som aktivt ägnar sig åt goda gärningar. Vi tenderar helt enkelt att må bättre i oss själva när vi gör goda gärningar och detta fungerar som en aktiv humörförstärkare.

Intressant faktum: Forskare kan se hjärnans nöjes- och belöningscentra lysa upp hos dem som utför goda gärningar på ungefär samma sätt som hos dem som tar emot dem. Det finns till och med ett namn för detta fenomen – det kallas “helper’s high” på engelska. På svenska blir det väl ungefär hjälparhög. Det vill säga att man blivit hög (droganvändarspråk för att vara påverkad) av att hjälpa.

TACKSAMHET OCH BÄTTRE RELATIONER

Utöver sådana födelar som att det får oss att må bättre i oss ​​själva, kan goda gärningar också göra oss mer medvetna om, och tacksamma för, våra egna välsignelser. Eller som det står i bilden här ovan: “tacksamhet gör det vi har tillräckligt.” Detta gäller naturligtvis särskilt i fall där personen vi når ut till är mindre lyckligt lottad än oss själva, eller om de befann sig på en särskilt mörk plats när vår goda gärning nådde dem.

Det finns en speciell kraft i insikten att även när vi ger en bråkdel av oss själva, eller av vad vi har, till någon annan så hjälper vi till att förbättra världen. Vi kanske inte kan utrota världshungern eller hitta ett botemedel mot COVID-19, men vi kan bokstavligen förändra en annan människas hela värld! Och om vi har tur kan vi inspirera dem att börja betala det framåt.

Innan du vet ordet av det kan även den minsta lilla vänlighet sätta igång en kedja av händelser som räddar liv, reparerar trasiga relationer, förhindrar att företag går i konkurs och skapar stödjande samhällen där människor kan sträva efter personlig och professionell utveckling i en hälsosam och vårdande miljö.

En annan inverterad katten-på-råttan-effekt goda gärningar kan ha är att människor som varit lyckliga mottagare tenderar att minnas händelsen med glädje och tacksamhet. Genom att aktivt ge, och ta emot, dessa vänskapsyttringar främjar vi inte bara det allmänna välbefinnandet, utvecklar vi även vår mellanmänskliga förmåga och skapar band som leder till bättre och mer meningsfulla relationer.

Idag startade vi vår första temavecka med en djupdykning in i konceptet Goda Gärningar. Vi tittade på några av de enastående fördelar vänlighet och goda gärningar kan erbjuda både givare och mottagare; och vi pratade om glädjehormoner och kroppspåverkan.

I nästa inlägg kommer vi att fortsätta detta tema genom att leta efter exempel på vänlighet och goda gärningar som inspiration för vår kommande vänlighets-utmaning. Fram till dess, kom ihåg att gestens storlek inte spelar någon roll: Att göra gott gör alltid en positiv skillnad. Både för givare och mottagare.

// Evalena🌱

PSSST!

      1. NB! All behandling börjar med ett besök hos, eller samtal med, din läkare. Vänlighet och goda gärningar är, så klart, inte någon mirakelmetod som botar cancer, autoimmunitet eller någon annan allvarlig sjukdom; och det är absolut inte ett alternativ till evidensbaserad medicinsk behandling! Det är dock värt att notera att de positiva effekterna det kan ha på din mentala och fysiska hälsa mycket väl kan fungera som en kraftfull kompletterande behandling även i fall av kronisk och svår sjukdom.
      2. Alla kemikalier är inte dåliga! Oavsett vad vissa hälsoivrare säger om saken så är faktumet att du inte vet vad något är inte ett bevis på att det är dåligt eller farligt.
Evalena Styf
M/S Resilience

Efter 25 år som anonym amatörbloggare på olika gratisplattformar startade Evalena Styf bloggen Växthuset. Här skriver hon framför allt om personlig och och yrkesmässig utveckling; om att våga satsa på sina drömmar; och om hur man tar sig vidare i livet när allt känns hopplöst.

Ambitionen är att bloggen ska vara en källa till inspiration, motivation, livslust och glädje. Genom att varva historier baserade på sitt yrkeskunnande och sin livserfarenhet närmar sig Evalena även svårare ämnen som funkisfenomen, utanförskap, samhällsnormer, psykisk & fysisk (o)hälsa, identitet, kreativitet, nördighet, livsglädje och dödslängtan.

VAD KUL ATT DU ÄR HÄR! VAD VILL DU GÖRA NU?

DAGENS FRÅGA?

Vilket är ditt bästa minne av en god gärning?

Hoppa gärna in i kommentarsfältet här nedanför och berätta något om ditt bästa minne av en god gärning. Det kan ha varit en gång då du var givare eller mottagare; eller kanska bara åskådaren på sidan om. Vad hände? Vad gjorde du/de? Hur kändes det? Vill du inte att din kommentar ska synas, så inleder du meddelandet med att skriva ANONYM. Då vet jag att det är privat och det du skriver stannar mellan oss.

HJÄLPA TILL?

Vill hjälpa Växthuset nå ut till fler läsare kan du dela och gilla inlägg på pinterest, sociala medier och/eller i andra sammanhang. Tagga mig gärna när du gör det, så jag får möjlighet att tacka för hjälpen.

Kom ihåg att dela antingen med en länk tillbaka till sidan (det finns knappar för det överst på sidan). Använder du någon av mina texter i andra sammanhang lägger du till en källhänvisning som innehåller författarnamn, titel samt var och när det publicerades.

Det kan till exempel se ut så här:

Styf, Evalena. 2020. Namn på blogginlägget. Växthuset. [Blogg] 1 januari. http://frkstyf.com/ÅÅÅÅ/MM/DD/namn-pa-inlagget/ (Hämtad YYYY-MM-DD).

Du kan även hjälpa Växthuset genom att följa mig på sociala medier och gilla-dela-kommentera när jag postar något nytt.

För närvarande kan du hitta Växthuset på facebook, på instagram och på twitter. På pinterest har jag bara ett konto på engelska, men där finns även så kallade boards där jag lägger upp en ny pin för varje nytt blogginlägg på svenska. Här hittar du min coachingrelaterade pinterest; men jag har också en hel massa spännande samlingar med allt från matlagning och hemmafixartips till resmål och språkråd på Evalenas pinterest.

Månadsmailet rullar igång i början av 2021, men du kan prenumerera redan nu om du vill vara säker på att inte missa något. Alla som prenumerar innan nyhetsbrevets början kommer att få en liten present eller två efter att första månadsmailet skickats ut.

Som blivande proffsbloggare tar jag mer än gärna emot all hjälp jag kan få, och det jag behöver mest av allt just nu är hjälp att utvidga min läsekrets. Jag vet att det kan vara svårt att få följare att följa med från gratisportalerna till en privat domän, men med din hjälp kanske vi kan locka hit tillräckligt många för att google och de andra sökmotorerna ska börja känna igen mig.

Om du läser, delar, gillar, kommenterar, följer och prenumererar blir jag galet glad och tacksam. Då jobbar jag bättre och det blir många fler blogginlägg skrivna. Bra va? =)

LÄSA MER?

MEN HAR DU SETT PÅ GRÖNE? NU ÄR DET ALLT BRA NÄRA DU!
Nej men nu tycker jag det börjar likna ankskit
NEJ MEN NU TYCKER JAG DET BÖRJAR LIKNA ANKSKIT HÖRRNI
Tjohoo Idag börjar nedräkningen
TJOHOO! IDAG BÖRJAR I ALLA FALL NEDRÄKNINGEN PÅ ALLVAR